Klotter är ett allvarligt problem över hela norden. Nu börjar polis, lokaltrafitkbolag och kommuner i de nordiska länderna få grepp om hur de ska gå till väga för att minska klottret, men främst krävs strängare lagstiftning.
  De slutsatserna drog deltagarna på den första nordiska konferensen om klotter som avslutades i Stockholm i går.

I konferensen deltog cirka 20 delegater från Sverige, Norge, Finland och Danmark som utbytte erfarenheter. I Finland är det först på senare år som klottret ökat så pass att det blivit ett problem, men gemensamt för samtliga länder är att klotter inte bara är lite kluddande på väggar och plank, utan inkörsporten till tyngre kriminalitet.

-Grupperna som syssla med klotter börjar mer och mer likna organiserade mc-gäng och liknande. Det finns grupper med äldre killar i 22-27-årsåldern som fastnat i beteendet.
  De åker runt med bilar för att klottra och varnar varandra med mobiltelefoner. De har blivit professionella kriminella med vandalisering som specialitet, säger Lars Kadmark, affärsområdeschef för SL:s tunnelbanesystem.
  Klotter är med andra ord något som ska tas på yttersta allvar. Konferensen hade besök av amerikanerna Michael A Lombardi från lokaltrafikbolaget New York City Transit och polisen Steve Mona som berömde de nordiska länderna för att de tagit sig an problemet innan det vuxit sig för stort. I New York tillämpar den numera berömda "nolltoleransmetoden" mot allt klotter i tunnelbanan. Det har gett resultat. Genom ett effektivt samarbete mellan polis och lokaltrafikbolag tas klottret omedelbart bort, och sedan 1989 är tunnelbanan helt klotterfri.

Vad SL och Stockholms stad främst hoppas på är en ny svensk lagstiftning. Som DN berättade i går har Svenska Kommunförbundet lagt fram ett förslag om att höja straffet för skadegörelse och öka möjligheterna till visitation av klottrarna för att kunna ta burkar i beslag.