Klottersaneringen i tunnelbanan kostar SL närmare 20 miljoner kronor varje år.
Men det är inte bara en dyr affär för SL.
Klottrarna riskerar också att betala ett högt pris.
 
  På ett seminarium om klottersanering, som hölls slakthusområdet förra veckan, diskuterades vad som måste göras för att på sikt minska klottret i samhället.
José Salomon tillhörde under några år en kärntrupp av klottrare i Stockholm. Nu har han lämnat det livet bakom sig.

Drogkultur
  -Jag vet hur det har gått för mina kamrater. De få som lever har fullt upp med att finansiera sitt drogmissbruk.
  Enligt José Salomon är drogerna en stor del av klotterkulturen.
  -Jo, tyvärr är det så. Jag hade väl tur som fick hjälp i rätt tid.
  Men José förlorade en hel del själv. Han spelade fotboll på elitnivå, men när klottret kom in i bilden la han skorna på hyllan.

Kostsamt
  Men klotter har andra offer än klottrarna själva.
  De som får betala klottersaneringen, till exempel.
  För SL:s del har klottersaneringen i t-banan blivit en utgiftspost i mångmiljonklassen.
  I sydvästra Stockholm är stationerna i Midsommarkransen, Mälarhöjden, Axelsberg och Aspudden väst drabbade.
  -I slutet av 80-talet trodde vi att klottret hade nått sin kulmen. I dag kan vi bara konstatera att det blir värre och värre, säger John Gibbs, enhetschef på SL fastigheter AB.

Sanerar dagligen
  Dagligen är SL:s klottersanerare igång i tunnelbanan. Värst drabbat är Stockholms city.
  Tätt därefter följer Ropstens och Mörby centrums linjer. Sedan kommer söderort.

  -Vi gör vad vi kan för att klottret ska minska, säger John Gibbs. Vi har speciella skolinformatörer som är ute i skolorna och berättar vad klottersanering kostar och vad man skulle kunna få för de pengarna istället. Vi har dessutom ett bra samarbete med gatu och fastighetskontoret samt hyresvärdar.